jätten och dvärgen

Förresten. Igår när jag var på krogen och stod vid bardisken så kände jag att någon drog i mitt hår, och när jag vänder mig om ser jag en liten dvärg sittandes på en av barstolarna. (Det var hans sätt att påkalla min uppmärksamhet). Under de få minuterna som vi pratas vid så lyckas han presentera sig själv 10 gånger, och både ragga på mig samt mordhota mig.

Jo men varför inte. Mitt första möte med en dvärg vart ju minst sagt minnesvärt.


Mobbad badrumsbild - check ;)

fullt ös

Ursäktar lite för tråkig "vad jag har gjort idag blogg". Vart så pga trötthet och tidsbrist! :)

Sicken dag! Varit och jobbat på hemtjänsten idag. Gick bra, börjar komma in i det mer och mer. Ska även jobba i morgon, och då ska jag visst få köra bolagets bil också. Urax fick följa med idag på jobbet, eller, han fick åka med i Johannas bil hela dagen. För efter jobbet så åkte vi direkt till klubben där jag höll i en agilitykurs, och sedan var det sista tillfället för mig och Urax på tävlingsagilitykursen som gick riktigt bra! Han är så himla snabb, krullet.

I morgon blir det jobb och sedan årets första mottagning, Tina kommer ta studenten! Kommer bli kungligt!

Liknande inlägg

Skrattstock med Urax

Igår var det dags för den årliga traditionen - Skrattstock! En gratis komikerfestival som firade 10 år i år. Jag och Urax dök upp en halvtimme innan det började. Jimmy, Max och Tom hade paxat platser och senare under dagen kom även Maria och Louise, och lite annat folk. Det var inte lika mycket folk som det brukar vara (fast det var ändå runt 3000 människor i publiken), men vi hade rätt så mycket plats, då vi satt längst fram vid scenen.
Sen var det 9 timmars stand up (med paus varje timme). Vissa komiker var rikigt roliga, så att man skrattade så att tårarna rann, medan andra var så pinsamt dålig så man satt och skruvade på sig av obehag.

Sista komikern för kvällen var Nya Zeeländaren Al Pitcher. Han var riktigt rolig (den bästa i mitt tycke) och efter att han var klar så ropade publiken upp honom på scenen igen. Det första han gör när han kommer upp på scenen igen är att han upptäcker Urax som ligger i min famn och utbrister "what a doooog". "What is that?". Han frågade vad han hette och medan jag försökte göra tappra försök att ropa Urax så trodde han att han hette "Rolex". Till slut fick vi komma fram vid scenen och han stod och mobbade Urax en stund, väldigt roligt faktiskt. Tre tusen människor som skrattar åt min hund händer inte varje dag. Och Urax tyckte det var roligt!
Maria filmade en del av det, får se om jag kommer kunna lägga upp det i bloggen.

Efteråt vart det dock väldigt mycket folk som kom fram och undrade vad han är för ras, och när vi gick mot tunnelbanan så stannade folk och pekade och ropade "där är hunden", medan andra tog kort. 15 minutes of....fame?


Komikern Martin Lagos (?)


Elle, Jimmy (duktig jag är som fotar just när han blundar), Sebbe och Fluff.




Glad Urax!